Veterinärbesök med Faxi imorgon!
Islandshästens Dag 2012!
Jag och Emma kom tillbaka till Helsingborgs ridhus lagom till showpassen! Och vilken fart det var, alla deltagande var verkligen helt underbara och duktiga på sitt sätt. Framförallt så tycker jag att alla är värda ett pris då de har modet att ställa upp! Hästarna skulle springa igenom en port i ena änden av ridhuset, genom ridhuset för att visa upp showpass och ut genom en port, vilket var lite läskigt för hästarna. Men som tur så tog sig alla igenom, och ingen häst vägrade att gå igenom. Det var iallafall häftigt att se!
Dagen fortsatte med lite show & kadriljuppvisningar. Min absoluta favoritshow under dagen var när Hinrik "Hinni" Sigurdsson gjorde en uppvisning med en superflott häst! Man såg hur väl han red - och vilken kontakt han hade med sin häst, då han kunde släppa tyglarna och hästen gjorde en snabb halt oavsett från vilken gångart han begärde halten. Under ungefär halva uppvisningen så tog han av hela tränset då han fortfarande satt på hästryggen i tölt och slängde det på marken. Vilken syn! Tydligen så utlovar Hinni att han kan få vem som helst till att rida utan tyglar med hjälp av hans träning. Jag och Marika (Faxis ägare) var helt sålda, och kunde inte sluta titta på honom. Och så fort vi byggt upp lite muskler på Faxi så ska Marika börja träna för honom. Något avsundsjuk är jag, men jag kommer givetvis följa med varenda gång för att titta på, eftersom man lär sig otroligt mycket av det med.
En annan het uppvisning var när åringarna skulle visas. In kommer det en pojke ridande på en skäckhingst, och en bil som kör ett stort släp. När väl släpet öppnas så springer det ut ett tiotal åringar - och inte nog med det! Även en man kommer utridandes från transporten på en jätte flott häst! Tillsammans så vallade mannen och pojken fölen så att det blev lite fart i dom små! Det var en riktigt grym syn, vilket fick mig att tänka tillbaka på Island när vi vallade hela hästflocken med hjälp av bilar och häst! Det var fräckt. Något som var lite synd var att pojken åkte av sin häst, i en väldigt snäv sväng i full galopp. Men det gick super ändå!
Mina favoritgrenar under dagen var helt klart showpass och landskampen. Och även ovanstående uppvisningar. I landskampen kämpar landslagen om äran och av 40 000 kronor. Denna vinst har sporrat länderna till att skicka att skicka spännande lag, alla med målet om att ta hem förstapriset! Lagen består av ett 4-gångsekipage, ett femgångsekipage, ett T2 ekipage och ett T1 ekipage. Minst ett av ekipagen i laget måste vara ett ungdomsekipage. Resultat i lanskampen var följande: Första placeringen tog Danmark, och andraplaceringen gick till Sverige. Tredjeplaceringen gick till Island och slutligen tog Finland hem fjärdeplaceringen.
Det var otroligt snygga hästar som deltog, och man fick nästan ont i magen av att bara sitta och titta på. Man ville ju ha varenda en av dom. Om man bara vore rik, så man kunde köpt sig en superflott häst! Men, nu är man inte det - och inte ens föräldrar heller.. Tur att det då & då kommer sådana här arrangemang, så man åtminstone får se hur snygg en Islandshäst kan vara! Hur kraftfull galopp hästen har, hur vackert en häst kan dansa fram i tölt - och hur många olika modeller av Islandshäst det egentligen finns!
Fotografen under dagen var Mona Pihl, och jag tackar henne för att jag fick låna några av hennes bilder till detta inlägget. Varenda bild är länkad till hennes hemsida. Den 25 mars 2012 var det Islandshästens Dag i Helsingborgs Ridhus.
En snabb förmiddag i stallet.
Efter skrittrundan så satte jag igång med morgonmockning. Vi brukar mocka en gång på morgonen, för att sedan underlätta arbetet för kvällsmockningen. Jag har egentligen ingen dag ännu som är min arbetsuppgift dag i stallet, i och med att jag arbetar som jag gör. Men när jag är i stallet så hjälper jag självklart till! Just nu så är vädret inte så himla bra.. hade nämligen planerat att åka till stallet nu mot kvällen igen. Vi får se hur det blir med det.
En dag med världens finaste Kolfaxi!

Men någonting jag verkligen måste tänka på är att ta en sak i taget när jag rider. Och framförallt att ha tålamod med utvecklingssteg. Jag vill så gärna, men allting kan inte gå på en vecka. Detta är någonting jag måste inse. Vi sja utvecklas tillsammans, men det får ta den tid det tar. Och vi ska ha roligt under tiden! Just nu så är mina grundläggande mål att:
- Träna Faxi att lyssna för skänklen, och förflytta sig från den i bland annat skänkelvikning och framdelsvändning.
- Träna och bygga upp en snyggare och bättre muskulatur för att kunna utveckla tölt och en snyggare gångartsteknik.
Planer inför morgondagen!
En ridtur i tjock dimma..
Trots att klockan började bli rätt mycket så stod jag och borstade Faxi i nästan 30 minuter. Jag kan helt enkelt inte sluta mysa med den söta hästen! Han står stilla i stallgången utan att vara uppbunden och bara njuter. Då gör man ju samma sak själv, även om man sliter med vinterpälsen lite mer. Med en sorts ryckborste (som rycker/drar av vinterpäls), Magic Brush, rotborste och ryktsten kämpade jag för att slutligen tycka att jag var nöjd när man nästan hade kramp i armarna. Sedan var det bara på med reflexvästen, och sedan så blev det skritt på småvägarna i byn. Personligen så gillar jag inte att öka på asfaltsväg, så därav så blev det bara mysridning.
Dock så kommer asfaltvägen bli min bästa träningväg när tiden kommer för att töltträna Faxi. Han är nämligen en femgångare som inte töltat på det senaste året, utan istället grisepassat.. Dock så har han inte musklerna riktigt än för att börja begära tölt.
Mitt hästliv just nu & en mysritt i solen!
Stall Björkhälla, som det heter drivs av tre personer som valde att ta tag i ett gammalt stall och rusta upp det pga tråkiga anledningar i före detta stallar. Stallet håller på att renoveras och rustas upp fortfarande, men för tillfället så finns det en jättefin lösdrift med plats för omkring 6-7 hästar. Det finns planer på att det skall byggas box, fölbom och även sadelkammare. Jag tror att det kommer att bli superfint! Vid intresse kan jag även göra en liten uppvisning av stallet.
Hästen jag rider heter Kolfaxi från Bergshill, och är en 13-årig femgångare. Han kallas givetvis för Faxi, och utav det jag lärt känna av honom så är han en arbetsvillig pigg häst som är väldigt go och fin av sig. Dessutom så har han en stor stjärn mitt i pannan som gör så att han ser ut som världens charmigaste häst! Jag hade faktiskt varit i kontakt med han och hans ägare tidigare, då jag för väldigt länge sedan red en annan häst i samma stall som dom. I själva verket så blev jag uppringd av hans ägare, som undrade om jag var intresserad av att rida och sköta om hennes häst, då hennes tid inte riktigt räckte till. Jag blev självklart nyfiken då jag fick höra att det inte var speciellt långt från mig, och någon vecka senare så var det dags för provridning. Och där blev jag såld.. Så nu så rider jag honom tre dagar i veckan ungefär. Det finns mycket att arbeta med, men det kommer bara bli roligt att utvecklas tillsammans.Det har hänt mycket sedan jag började rida honom. Jag har varit med på veterinärbesök, träffat hovslagaren och börjat fundera på privatridning och eventuell ridskola till sommar och höst. Just nu så återstår det bara att ha tålamod, och framförallt - att ha roligt med Faxi! Att inte sätta alltför mycket press på oss..
Vilken trevlig respons!
Men så har jag lite planer på hur detta skall bli en fungerande vardagssyssla igen:
- Först och främst så behöver bloggen en ny och fräsh layout. Just nu orkar jag knappt titta på den nuvarande. Vintern är över, och det räcker med allt som är grått! Även om den egentligen är rätt så snygg.. Eller är det kanske bara jag som är trött på mörkret?
- Jag måste försöka ta tag i mig själv, och komma i underfund med vad jag egentligen vill göra i framtiden. Att arbeta på McDonald's är utvecklande, men inte speciellt stimulerande.. Jag funderar på att ta upp studierna och välja ett hästinriktat, kanske ridlärare..?
- Mer häst & ridning på schemat, då det gör min kropp och sinne så otroligt avslappnad och harmonisk. Även sätta mer mål och press på utvecklande inom ridsporten. Allting blir så mycket roligare om man har mål att följa och klara av.
Vi får se hur allting kommer att gå, men just nu så är jag heltaggad! Har återigen börjat titta på hästrelaterade yrken utomlands (fy mig!) och drömmer mig bort.. Men för tillfället så räcker det med äventyr, då äventyret till Island kommer att hålla länge. Hoppas att ni läsare, gamla och trogna som nya tycker att detta kommer att bli intressant. Förresten, snart så kommer det en presentation på min nya medryttarhäst! Presentationen dröjer dock ett par dagar, lite längre kanske. Men det kommer ett par bilder på honom inom kort!
Funderar på att komma tillbaka!
Psst.. har dessutom börjat rida en ny islandshäst. Nyfikna? ;)
Imorgon bär det äntligen av till stallet!
Min vitselse i stallet denna dag..
Ridningen gick hyffsat, men det finns alltid något att rätta till och det speciellt på sig själv. Just att man ska till med rätt hjälper för att vägleda hästen till att göra rätt. Så felen kom främst från mig själv. Ett av problemen är att hon inte vill stå still vid uppsittning, iallafall med mig. Så detta är något jag ska fokusera på. Bara för ett tag sedan så ringde ägarinnan, så vi pratade lite. Vi kommer göra så att jag ska fokusera mig på att lära känna Eyra, och hon berättade också att jag skulle vara beredd på att mitt tålamod kommer vridas och vändas och att en del frustation troligen kommer uppstå. Fram till våren så kommer hon att tränas. Så nu ska jag mest mysa, fritidsrida och bara lära känna henne. Låter som en bra plan, och jag tycker att det ska bli roligt att se hur det blir! ;)
Mer samarbetsvillig häst idag?
Sammanfattning efter dagens ridpass!
Idag så passade jag på att knäppa en bild på Eyrarós, men eftersom vi har så hemskt tråkigt väder här nere i Skåne så blev det inte mycket bättre än resultatet till vänster. Men jag tycker att Eyra är söt ändå, trots all lera och smuts! Hon är en väldigt speciell häst, som jag hoppas att jag kommer att lära känna bättre. Det tar trots all sin lilla tid!
Bara ett par minuter innan jag var framme i stallet så gick jag ett samtal från en av stalltjejerna här! Nämligen från Jenny som ville höra om jag hade lust att rida ut med dottern Moa. Så under tiden jag väntade på dom så såg jag till att rykta Eyra ordentligt! Vi binder inte upp henne, eftersom hon ska stå still, vilket hon också gör, i stallgången. Det är rätt roligt, att hon står och väntar medans man hämtar sin ridhjälm, en borste eller något annat. På det sättet är Eyra verkligen en härlig häst! Men när det kommer till ridningen så verkar hennes huvud bara bestå av en skrumpen liten valnöt till hjärna. Jag började att skritta i paddocken medans Moa gjorde redo sin häst. Det gick bra, till en start. Märker Eyra att man tänker på något annat en sekund så drar hon iväg med en. Och detta gjorde hon i skritt! Hon helt enkelt bara trampar iväg, och lyssnar inte över huvud taget! Det var också något jag lade märke till senare under uteritten. Att hon helt enkelt inte lyssnar sålänge det inte handlar om att hon ska frammåt. För fram ska hon, oavsett vad!
Att stanna när man ber om det är inget som man får vänta sig. Så jag körde med volt-stopp. Behövde jag stanna så fick jag helt enkelt lägga henne i en volt tills hon slutligen stannade. Detta låter hemskt, men det är en tillfällig lösning - soeciellt vid uteritt. Numera så kommer jag inte att rida ut mera, då jag känner att det varken ger mig eller Eyra något. Jag får fundera lite hur jag ska lägga upp mina ridpass. Tydligen så hade Jenny både åkt av och åkt med på en tur när Eyra stack med henne. Jag vet inte om det kan vara så att hon har energi som hon måste bli av med.. eller om hon bara är lite smått korkad? Jag åker till stallet imorgon iallafall, så vi får se hur det går då!
En blöt Eyrarós efter en uteritt..
Turen gick bra bortsett från att Eyra drog iväg med mig i galopp på ett fält. Ägarinnan har meddelat mig om att detta var något som den förra medryttaren tyckte var roligt, och som skall arbetas bort på henne. Vilket jag håller med om, för jag var allt annat än glad på Eyra efter det. Efter uteritten så fick Eyra en snabb visitering av hovar och en rykt över torra områden, då jag lärtmig att man inte skall borsta en blöt häst. Och hon var väldigt blöt! Sedan så ställdes hon in i son box för att torka. Hon såg faktiskt lite hängig ut.. det var kanske mycket som pågick där i huvudet efter två pass? Fick även höra att hon dragit iväg så på passet innan också. Inte okej!
Har ni också varit med om hästar som gjort för vana att dra iväg i galoppen? Jag har aldrig tidigare varit med om detta problemet med mina medryttarhästar, och jag har heller aldrig låtit dom göra det. Så nu känns det som man får koncentrera sig på att få bort ovanor innan man kan koncentrera sig fullt ut på ridningen. Ägarinnan sa iallafall att hon lär sig rätt och fel ganska snabbt, och har lätt för sig att få bort olater som utvecklats med tiden då andra personer ridit henne. Kan bara tänka mig frustrationen som hästägare..

Nästa träff med Eyra blir..
Det kommer att bli roligt att se hur Eyra känns då, eftersom hon enligt Mia var lite seg sist. Eyra är den hästen som blir seg när hon inte fått röra på sig ett tag. Saken var det att jag tyckte att det kändes som stoet hade lite för mycket spring i benen, och försökte springa ifrån arbetet om man säger så. Men när Mia satte upp på slutet så konstaterade hon att hästen faktiskt var trött. Det var en del tänka ändå för hästen! Ägarinnan berättade att det var hon som skötte träningen, och den förra medryttaren stod mestadels för utridning. Men att det på den senaste tiden inte riktigt funnits tid för stoet.
Första snön i nordsvästra Skåne..

Mitt första möte med islänningen Eyra!
Jag träffade hästens ägare som kallas Mia, som presenterade sitt sto Eyra (stavningen där?) och under tiden vi gjorde henne i ordning med rykt så fick jag mycket information och såg hur man ska agera mot stoet, vad som är rätt och fel och lite annat som är bra att veta. Själva ridningen i helhet gick bra, med tanke på att jag inte ridit aktivt på flera månader! Självklart så fanns det mycket jag själv kände att jag kunde slipa på. Men jag tror att det är sådant som kommer med tiden. Stoet var verkligen urmysig, och jag tror att hon är en fin häst som man kan göra mycket med. Mia verkade iallafall vara nöjd, och kom med härliga kommentarer som att: "Eyra ser ut att trivas!" och "Det är en fröjd att slippa skrika och säga åt ryttaren vad den skall göra!" .. Det kändes härligt att höra!
Ett par dagar senare så fick jag ett sms där allt verkade vara positivt. Så på söndag så kommer vi att bestämma tid och datum för nästa provridning. Det känns verkligen roligt! Jag ser fram emot att få lära känna detta stoet, som verkar vara urmysig. Personligen tycker jag att det är viktigt att det fungerar för både hästen och ryttaren. Men det tar självklart lång tid att lära känna en häst. Så.. kanske kommer jag att ha en häst i framtiden att skriva om - vilket innebär fler uppdateringar! :D
Äntligen! Lite glädjande nyheter.
Nu till det lite jobbiga: jag åkt på någon sorts sjukdom.. Har nämligen väldigt ont i halsen! Kan knappt äta eftersom det gör så ont att svälja. Så imorgon så får jag gå till vårdcentralen och se vad det är för något (om det ens är något).. Jag tycker nämligen att det är dags att bli frisk så jag kan arbeta som jag ska, och förhoppningsvis få träffa detta islandsstoet. :D
Vad är sötare än en kattunge?
Eller ni behöver inte svara på den frågan, om ni inte vill det vill säga! Det kommer väl komma tonvis med svar om att "fölet är nog lite sötare ändå" och så vidare haha. Men det är faktiskt inte många saker som slår en kattunge.. hur dom sover, busar och ibland bara gör allmänt dumma saker. Som min Nisse till exempelt; han jagar fortfarande sin svans, välter ner krukor och gör andra roliga saker. Hoppas att han kommer att vara barn länge! Det är så roligt här hemma nu sedan han kom. Först och främst är hunden Nero mycket gladare som fått en vän som är inne på förmiddagarna då han annars brukade vara helt ensam. Och det andra är att man ständigt hör familjemedlemar ropa: "Nisse! Nisse! Var är du?" Det är faktiskt väldigt roligt. Men snart kommer man på sig själv att man själv också ropar och pratar med en sådan sockersöt röst själv till katten. Ojdå! Men han är bara för fin. Har ni några kattungar förresten?

Inspiration och tips till nya inlägg, tack?
Vad tycker ni om ett sammanfattande inlägg om min Islandsresa?









